Idag har jag och barnen haft en trevlig söndag. Först var vi hemma och sedan åkte vi in till Söder för att träffa en gammal barndomsvän som jag faktiskt inte träffat på 25 år! Vi bodde grannar när vi var små och lekte varje dag. För ett och ett halvt år sedan sprang vi på varandra och bytte nummer men nu var det dags att ses på riktigt! Vi hängde i Blecktornsparken med våra barn i några timmar idag och försökte prata igenom vad som hänt de senaste 25 åren, klart att det blev lite tyst ibland men det var ok, för det mesta flöt snacket på. Vi bestämde att vi ska ses igen och det tycker jag var ett gott betyg. Särkskilt efter jag halkade i en lerpöl med Theo i famnen och blev tvärlerig... jag lyckades slå i min axel på nåt konstigt sätt. Nån nerv måste kommit i kläm för jag känner mig helt stum i armen och det är jobbigt att skriva men gör inte ont.
Jag och M pratade om när vi växte upp i en liten by i Sörmland. Hur vi var ute jämt och att våra föräldrar nog tänkte att ja de kommer väl hem när de blir hungriga och det var just det vi gjorde. Hur alla lekte med alla på vår gata oavsett åldrar. Jag skulle ge en del för att få spola tillbaka tiden och få stå bakom knuten och kika på ungarna som hängde tillsammans en sommarkväll och lekte burken. Eller smög på nån. Eller lekte tre varv runt huset, runt elhuset på allmänningen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar